Hästar..
Saknar mitt jobb som jag hade, eller praktik, hos Lotta, med alla hästarna, saknar Bengt och Walkyria som f-n..
Förstår inte hur man kan sakna två hästar så mkt som jag gör, jag gjorde ju ändå inte så mkt med dom, saknar stallet också, funderar på att åka dit, ååh, vill ha den där snyggingen..
Bengt, Åh, han är så vacker!
Alltså de lilla som jag hann göra med honom, knalla ut på en liten promenad, longera honom med massa grejer på, och mysa i stallet, pyssla med honom, prata med honom i hagen, jag saknar allt de..
Hade jag haft råd så hade jag fan köpt honom, hade jag fått någon bra stallplats för hingstar så hade jag fan tagit honom på foder iallafall.. Vi var som ett bra team han och jag, vi förstod varann på nå underligt sätt..
För att vara så ung och hingst som han är så är han så jävla lugn och trygg, älskar verkligen han personlighet.
Walkyria, den lilla råttan, hon var framåt och nyfiken och lättlärd, lyssnade och visade lite motstånd och testade i lagom dos, den lilla åringen kommer de bli nå riktigt fint av, henne hade jag också lätt kunnat ta, ja jag vet, de är ett sto, jag säger aldrig så om ston, men hon var nå alldelens speciellt.
Chefen då, Lotta, så sköön människa, saknar henne också, så rak och rätt fram människa som hon har jag aldrig träffat, ärlig är hon, säger vad hon tycker och tänker, och LYSSNAR.
Är de nå, så kan man bara fråga Lotta, kan inte hon fixa så fixar hon någon som kan fixa, så jävla grym människa! Avundas henne till tusen, hon har liksom ett stort stall, föder upp både hundar och hästar, och de är ju inte så att hon bara har två olika, nä, två olika hund raser (alltså mååånga valpar)-(sen så är de ju inte bara två tikar, utan ett gäng "äldre"[avel/utställning] hundar) och 15 hästar, jaa jaa, de är inte 30 hundar nu då, men hon har så hon klarar sig :)
Förstår verkligen att visst dagar känns piss när någon gör illa sig, eller de har hänt nå skit i stallet eller en hage är trasig, men hon reder de, och hennes sätt att fixam allt på, jag vet inte, de är som så, unikt, hon är så jävla grym denna kvinna.
Första gången jag träffa henne, så tänkte jag,. shiiit vilket humör och där ska jag liksom börja rida en häst, i hennes stall, hm få se då hur vi kommer överens, åkte dit någon gång, jag kom överens med henne, gilla henne som fan, dock så sluta jag plötsligt vara där, trist, och sen fixa vi så jag fick praktik hos henne, och de var fan de bästa jag någonsin gjort, jag trivdes, dock var de en sån period då jag var mkt sjuk och allt kändes skit, och dessutom bodde jag i hus då, och allt rackla, jävla äckelvinter!
Men nu när jag inte har någon förpliktelse till någon på de sättet, så känner jag bara att jag vill vara med Bengt och gänget, måste verkligen åka förbi henne någon vecka och hälsa på. Saknar allihop, och Puffen också :)
Som sagt, funderingar.. :)
Förstår inte hur man kan sakna två hästar så mkt som jag gör, jag gjorde ju ändå inte så mkt med dom, saknar stallet också, funderar på att åka dit, ååh, vill ha den där snyggingen..
Bengt, Åh, han är så vacker!
Alltså de lilla som jag hann göra med honom, knalla ut på en liten promenad, longera honom med massa grejer på, och mysa i stallet, pyssla med honom, prata med honom i hagen, jag saknar allt de..
Hade jag haft råd så hade jag fan köpt honom, hade jag fått någon bra stallplats för hingstar så hade jag fan tagit honom på foder iallafall.. Vi var som ett bra team han och jag, vi förstod varann på nå underligt sätt..
För att vara så ung och hingst som han är så är han så jävla lugn och trygg, älskar verkligen han personlighet.
Walkyria, den lilla råttan, hon var framåt och nyfiken och lättlärd, lyssnade och visade lite motstånd och testade i lagom dos, den lilla åringen kommer de bli nå riktigt fint av, henne hade jag också lätt kunnat ta, ja jag vet, de är ett sto, jag säger aldrig så om ston, men hon var nå alldelens speciellt.
Chefen då, Lotta, så sköön människa, saknar henne också, så rak och rätt fram människa som hon har jag aldrig träffat, ärlig är hon, säger vad hon tycker och tänker, och LYSSNAR.
Är de nå, så kan man bara fråga Lotta, kan inte hon fixa så fixar hon någon som kan fixa, så jävla grym människa! Avundas henne till tusen, hon har liksom ett stort stall, föder upp både hundar och hästar, och de är ju inte så att hon bara har två olika, nä, två olika hund raser (alltså mååånga valpar)-(sen så är de ju inte bara två tikar, utan ett gäng "äldre"[avel/utställning] hundar) och 15 hästar, jaa jaa, de är inte 30 hundar nu då, men hon har så hon klarar sig :)
Förstår verkligen att visst dagar känns piss när någon gör illa sig, eller de har hänt nå skit i stallet eller en hage är trasig, men hon reder de, och hennes sätt att fixam allt på, jag vet inte, de är som så, unikt, hon är så jävla grym denna kvinna.
Första gången jag träffa henne, så tänkte jag,. shiiit vilket humör och där ska jag liksom börja rida en häst, i hennes stall, hm få se då hur vi kommer överens, åkte dit någon gång, jag kom överens med henne, gilla henne som fan, dock så sluta jag plötsligt vara där, trist, och sen fixa vi så jag fick praktik hos henne, och de var fan de bästa jag någonsin gjort, jag trivdes, dock var de en sån period då jag var mkt sjuk och allt kändes skit, och dessutom bodde jag i hus då, och allt rackla, jävla äckelvinter!
Men nu när jag inte har någon förpliktelse till någon på de sättet, så känner jag bara att jag vill vara med Bengt och gänget, måste verkligen åka förbi henne någon vecka och hälsa på. Saknar allihop, och Puffen också :)
Som sagt, funderingar.. :)
Kommentarer
Trackback
